• Krossat skyltfönster av flotaglas

Floatglas

Vanligt fönsterglas kallar vi för floatglas eller planglas. Det har många användningsområden som t.ex. i fönster, butiksfönster, inredningar i kök, glasfasader, uterum m.m. Floatglas är grunden i alla förädlade glasprodukter idag.

Möjligheter och varianter

Det kan härdas, lamineras, böjas och bearbetas med håltagning, urtag, finslipas och facettslipas, med andra ord så har det många användningsområden. Float finns i olika tjocklekar och färger, samt extra klart, järnfritt utförande som inte har någon färgton, det kan härdas och/eller lamineras för att uppnå olika skyddsklasser inom brandskydd, personsäkerhet och inbrottsskydd. Det kan också beläggas med olika typer av beläggningar för att uppnå energibesparing, värmeavisning eller både och är vanligt förekommande i olika isolerglas kombinationer.

Tjocklekar och Storlekar

Floatglas finns i tjocklekar från 2 till 19mm, 3 mm används ofta till fönsterglas, 6-8mm till butiksfönster, 6-19 till bordsskivor, Uv limmade hyllor och montrar. Vi lagerför de mest förekommande tjocklekarna i storformat. Glasen tillverkas i storlek 3210×6000 mm från floatglasverken. Vi skär glasen till valfritt mått. Järnfritt glas finns idag i nästan alla tjocklekar, det kallas även  Optiwhite, Diamant eller Clearvision beroende på tillverkare. Det är vanligt förekommande som inredningsglas för att återge klarare och tydligare kontrast utan färgskiftningar.

Färgade och tonade floatglas

Färgade glas i olika tjocklekar används mest som inredningsglas såsom hyllor och bordsskivor. Benämns ofta som färgad planibel, Antisun-grön/blå/brons. Floatglas och optiskt vitt glas kan lackeras i önskvärd färg NCS- eller RAL-kulör och användas som väggbeklädnad, stänkskydd, köksglas fasadglas mm.

Tillverkning

Floatglas tillverkas genom att den smälta glasmassan får flyta på en bädd av smält tenn, vilket ger en mycket plan yta. Denna plana yta ger bättre ljusegenskaper, och ljuset reflekteras i samma vinkel över hela ytan till skillnad från äldre glas. . Metoden utvecklades på 1950-talet av Pilkington Brothers. I huvudsak består glas av sand, kalk och soda och kallas oförädlat för floatglas. I modern arkitektur är detta ett viktigt byggnadsmaterial.